Miljöanalys om ljusföroreningar
Gå med i Dark Sky Association

Jag är mot vägbelysning längs Fagerholmsvägen.

Det finns flera skäl varför, en del är viktiga för mig personligen, andra inte.

Jag bor inte på Fagerholm för att jag vill att det ska se ut som Hässelby villastad. Jag bor här för att jag trivs här. Trivs med gryningen, dagen, skymningen, nattmörkret, lukterna, naturen.
När jag går ut på kvällen en klar natt strålar en kompakt stjärnhimmel mot mig från nästan alla håll. Jag säger nästan, för norrut har ljusförgiftningen de senaste åren gett himlen ett sjukt gult sken från lamporna i Brunn.
Natten igenom bleker ljuset från bebyggelsen bort stjärnglansen så bara den starka polstjärnan är tydligt urskiljbar i norr.

Det är ju inte så konstigt i en kommun som saknar belysningspolicy iofs.
Gatubelysningen i Brunn vid Calle flygares väg/Brunnsvägen är ju från 70-talet.
Klotrunda mjölkvita armaturer som bokstavligen lyser mer uppåt himlen än ner på marken.
Mer än halva energikostnaden helt i onödan rakt uppåt???? Det var innan energikrisen det.
Belysningen runt Värmdö marknad med är ju från 2000-talet och där har man ju i rondellerna lyckats rikta
strålkastarna rakt upp, en nära hundraprocentig förlust av ljuset alltså.
Övrig skyltbelysning läcker ju fett runt omkring trots taffliga försök att skärma av.
Vackert? Nope, don't think so.
Det finns ju mycket bättre armaturer nu för tiden, för ljusmiljö, ekonomi och energikostnad.

Åt andra väderstreck är det bättre men bara söderut åt Johannesdalshållet är det riktigt mörkt ...fortfarande.
Det går fortfarande att ta ut sina barn och förklara stjärnbilder och lära dom hur man ser om det är en stjärna eller en planet.
Jag kan fortfarande peka ut åt vilka håll Vintergatan sträcker sig, även om det har blivit svårare de sista åren.
Hur ofta tävlar vi inte om vem som ser en satellit först när vi går hemåt, utan tända ficklampor, för dom tänder man ju först när man hör en bil, man vill ju inte förstöra sitt mörkerseende i onödan.
Inget av mina barn är mörkrädda till skillnad mot flera av deras kompisar som bor i mer belysta områden.

Hösten 2001 var vi ute, med all belysning släckt, både inne och ute, varmt påpålsade i timmar och beundrade det magnifika norrsken som bjöds horisonten runt.
Natten efter hittade vi Djidek ute, han ville gärna se Aurora Borealis igen och trodde att det kom varje natt. Vi förklarade att norrsken bjuder naturen mycket sparsamt på, och man måste ha tur med tiden och befinna sig på en mörk plats för att få uppleva något så vackert.
Det kan man inte se i Brunn även med hur mycket tur som helst.

Jag vill fortfarande kunna leta satelliter, se Vintergatan och har inga problem att hitta hem trots mörker, här har ju nästan varenda hus någon form av utelykta, bra så mycket smakfullare än ödsliga Narnialyktstolpar som lyser upp sin egen lilla ljuscirkel utan att tillföra någon egentlig bot mot rädslan för mörker.

I Fiskmyran, som är en konstgjord sjö, simmar storlommen varje vår över den spegelblanka ytan, den försvinner ibland för att dyka upp längre bort. När jag planerade hur sovrummet skulle vara i huset, tog jag fasta på utsikten över forsen och vattenspegeln ovanför dämmet. Till den utsikten ville jag både somna och vakna. Nu går ju vägen nedanför dämmet. Det skulle inte vara samma sak med en belyst väg mellan mitt hus och den trolska sjön med röken över vattenytan. Allt som är konstgjort innebär inte höjd livskvalitè för alla.

Uppdatering: Det märks 2022 att stadsborna flyttar ut och vill ha belysning utomhus. Vägbelysning på uppfarter och stickvägar, en del med smakfullt varmvitt 2700K nedåtriktat, avskärmat ljus, andra av mer industriell karaktär, galvaniserade armaturer med kallvitt ljus runt 6000K.

Att gå promenader i månsken är en av de vackraste naturupplevelser jag vet, förutsatt att det är mörkt runt omkring mig.

Det är ju inte 1900-tal längre. De flesta människor har mobiler med inbyggd ficklampa, alla har belyst display som fungerar finfint som ett svagare ledljus i mörkret åt de som värdesätter sitt mörkerseende och känns trevlig att ha tänd vid möte med bilar. En kostnadsuppskattning för vägbelysning jag såg var 20.000:- per lyktstolpe plus el och underhåll. En riktigt dyr lysdiodslampa med tio års garanti kan kosta 199:-. Det blir 100 såna lampor för samma pengar. Fast de billigaste finns ju från 19 spänn. Då blir det ju tusen lampor till oss som bor här, per lyktstolpe! Elen är inte inräknad, vare sig för lyktstolpen eller ficklampan. :-)

Slutligen, det sägs att områdets status och värde stiger med en fungerande vägbelysning.
Jaha, men värdeökning är inget självändamål för mig, möjligtvis för den som går i säljplaner.

Puffen at fagerholm.org 2006-01-11, 2022-02-01